Vad var det som jag saknade och inte hade
när du vände ryggen till.

Pratade jag alldeles
när du hyshade ord ur min mun
du gillade visst min blick tjura.

Du sa att jag var kommunist blod
när jag bet av din handled
och spottade ut det försagda svaljet.


...och nu skrev jag ett brev till dig om min obetänksamhet.
Fäktar med tanketyget och som plåster på sår står jag redo på alla fyra
ridandes på offermentalitet.

avtändande sa du

Tyck synd om mig då
men framförallt





tyck om mig





för den jag är.