Efter ännu en fylla
vaknar jag med ögon
suddiga av mascara
svåra att öppna
på grund av all ångest
Förblindad av dramatiska scener
från kvällen innan

du roas inte längre av mina
tagedier

Ligger på din arm
försöker ge ifrån mig ett
skrik men inte ett ord
kommer över mina läppar
och du hör inte mina försök

Jag är fast i min självklara
destruktivitet
Försöker resa mig upp
springa ifrån mig själv in
i dig


Du hjälper mig inte upp längre