Minnen djupt i själen
likt orden i ett brev
formade ur rummet
från hjärtats bibliotek

Sorgen och smärtan
som stilla griper tag
försvagar själens inre
till oförglömligt stoft

Vinden över vidderna
bär sorgen svarta spår
som vajande grässtrån
är tillvaron föränderlig

Glädjens vita fåglar
kan hastigt flyga bort
kvar blir svarta vingar
med utmärglad kraft

Som blomblad för vinden
levs livet i det goda
nyfikna betingelser
ett ofullständigt sökande

På vita pappersark
skrivs livets hemligheter
det goda och det onda
möts i en labyrint

Det goda på en strand
där solljuset tar plats
det onda möter orosmoln
där barrikaden blöder

Minnen djupt i själen
på brev ingen har läst
flydda strån i vinden
från hjärtats bibliotek