LÅNGFREDAG

hästpojken. peppen.

i kön vinkar dom fram mig. "det här är din sista chans innan du blir portad"

överdriften.

har ingen lust att bli portad. håller mig sansad. det är inte speciellt svårt

det är när vi kommer ut världen svänger som en pendel. han tar hemmanyckeln från mig och första bästa tunnelbana hem. och jag är i cirklar, missar tågen och förbannar minusgraderna och natten

två timmar senare är porten låst och mobilen död. han sover fullsömnen därinne. jag går runt huset, knackar på fönstren och rispar upp kinden på en buske, som att han vaknar av det

går gatan fram och tillbaka och fram tills jag sätter mig på trappan och väntar på tidningsbudet som kommer vid fem och räddar mitt liv


PÅSKAFTON

pappa är i sitt esse, där han berättar historier som är fifty sanna, fifty nonsens. som att han åkt under en järnvägsvagn längs sibiriska järnvägen i hundrafemtio mil, tills han inte orkade hålla kvar och fick släppa taget. som när han stal köttlådor varje dag från frihamnen på sjuttiotalet. som när hans farmor inte hade någon mat och fick äta upp skorna hon gick i. eller som att jag borde åka till hans vän på filippinerna som "fixar boende och filmstjärnekarriär" åt mig

där går gränsen för mamma

"filippinerna! vet du hur farligt det är?"

hon har lagat mat hela dagen. alla pratar samtidigt

det finns en ekvation bakom allting

i den här middagen; systers nya kille. alla vill vara sitt bästa jag. snapsen i små isiga flaskor direkt från frysen. solen genom fönster putsade både på insidan och utsidan


PÅSKDAGEN

jag tar systers hund till toppen av skidbacken. man ser vattnet därnere. hästar och hagar och soundtracket i mina öron

när vi kommer ner går vi förbi båtarna där några människor bor året runt. på marken framför sitter den grå hunden med hängande öron som alltid vänder när jag kommer. nu har jag inte varit där på månader och jag sätter mig på huk och den kommer fram och den slickar mig i ansiktet.

jag vill bo i en båt året runt

middagen blir finporslin. morföräldrarna är där med sjukdomarna, pensionssparandet, den belgiska chokladen och trisslotter som är lika med att "kasta pengarna i sjön". jag hör samtalen genom en dimma. ute är himlen grå tills den blir svart