Den här dikten handlar faktiskt inte om mig

Jag lovar

Den här dikten handlar om dig

Om er

Dina smutsiga kalsonger på mitt köksgolv

Vardagsrumsgolv

Sovrumsgolv

För jag har bara ett rum

Den här dikten handlar om dina matrester i mitt kök

Din mögliga sylt i mitt kylskåp

Som bildar kladdiga arméer

Och rinner ner över mina apelsiner.

Den här dikten handlar om hur dina hårstrån spritt sig över min lägenhet

Som silverfiskarna du ville göra till dina husdjur

Jag sköt dem med ett hagelgevär

Och de förvandlades till glitterspray över hela mig

Du vet sånt där jag hade i håret när vi möttes första gången

Du sa att jag såg ut som en stjärna

Sedan sköt du mig i tusen små glittriga bitar och skrek

"STJÄRNFALL!"

Och jag fick aldrig ens önska.

Den här dikten handlar om ormar

Om hur du skulle tala till dem om de attackerade mig

Men aldrig döda dem

Trots mitt desperata skrik:

”Döda det där jävla äckliga monstret med en tre meter lång skogsyxa!”

Jag skulle skrika tills jag tappade andan

Du skulle kalla mig griseknoen när jag

Flämtande

Försökte återfå andan.

Den här dikten handlar om din ovilja till kondomer

Hur risken om ett barn

Eller en liten klamydiaekorre

Inte finns i din värld.

Men vet du att jag räknar varje försenad

Blödningsdag?

Döper dina spermier till

Rutger, Lisa, Stina, Henrik, Luke, Leia, Yoda, Harry, Ron och Hermione.

Den här dikten handlar om dina tråkiga kyssar

Hur tungan verkar ha lunchrast trots att min klocka ringer in

In in iiin i mig nu, tjuter jag!

Jag vill ha lite slafs

Lite baciller

En och en annan liten herpesmyra.

Den här dikten handlar om din kamera

Din förlängda penis

Och den är större än min

Du säger att jag har 45 000 i händerna

Hade jag inte varit så rädd för kronofogden

Hade jag ”råkat” tappa den i

Mount Doom

Saurons glödande lilla håla

Och sett den brinna

Men kronofogden är

Saurons heligaste vän

Jag skulle få betala öga för öga

Tand för tand

Och min kamera älskar mig mer än du någonsin gjorde.

Den här dikten handlar om din ovilja att binda dig

Att 1+1 för dig fortfarande

Inte blir du och jag

Utan bara du med ett litet plus i kanten

Men… hade du räknat med att jag är som en termit?

Du är min förstaklassiga möbel

Jag tuggar upp stolsbenen först

Du rasar över marmorgolv

Jag låter någon annan sopa upp dig

Den här dikten handlar faktiskt inte om mig

Den här dikten handlar om dig utan mig.