det var jag som busringde för att höra
ditt andetag efter att ha tagit ton

det var jag som svarvade hjärtan och gav bort till hemlösa själar
när andra fruktade, var det jag som helhjärtat fortsatte att ge
till fel personer
till mitt hemlösa hjärta

det var jag som fick människor att glömma ålder och etnicitet
och när deras abnorma kroppar möttes i en kör av stridsmusik
och när folket glatt applådera över att de fortfarande var sig lika
olikt de andra

musiken har tystnat
och andetagen stegrande i jubel
och till slut fanns bara ditt andetag
Jag var glad
ända fram tills du lade fram ett suck
du hoppades på mera
på mer än ett svarvat hjärta

Men du vet inte vem det var som busringde och lade på
när ditt antetag tagit ton och sade hallå.
det jag var bara jag med mitt hemlösa hjärta.