Jag väntar på att arbetsprovet som ska tas, cykla på testcykel, att det ska vara normalt.

Jag väntar på att stambytet blir klart, så att jag kan flytta hem igen.

Jag väntar på att gå ner till min normalvikt 63-74 kg . pip.

Jag väntar på den ordinarie tjejen hemmantjejen som ingen lägger märke till ,trots att hon är söt.
Hon som inte gör något större väsen av sig.

Jag väntar på att få komma ut i skogen och göra naturparfym av blommor ,örter äpplen samt vad som finns i skog, skor och mark.

Jag väntar på att allt i mitt liv återgår tillbaka till det normala, såsom det var före medmänniskan.

Nu är jag inte medmänniska så länge jag inte är mig själv, men jag är på väg att bli det!

Jag väntar inte på bättre tider ,däremot normala tider.

Jag är nöjd med livet såsom det var före mensikskadan!