Förstår ni hur det är att gå i sömnen? Ibland är det nästan som när man är vaken i drömmen, skillnaden är att i en klardröm utövas full kontroll och man vet att det är en dröm, i sömnvaket tillstånd har man inte denna koll och dras alltjämt med i Hypnos starka ström.

Upplevelserna - hur är dom? Går man bara runt som i vanliga fall, följer en enda mall?

Nej, så är det ej - inte för mig och andra som nattvaket vandra. Varierat, konstaterat. För vissa förvissso, men förklara jag ska, hur det kan vara att gå i sömnen en dag:

taket öppnar sig, likaså en mörk portal, ur denna flyger onda väsen och demoner i hundratal, tätt följda av skuggvarelser, några av mina värsta befarelser. I en spirallik rörelse kommer de emot mig nu, rädslan paralyser mig nästan och är; om du vet hur sjukt starkt känslor kan upplevas i en vanlig dröm så är det bara någonting mjukt smärre, i detta mellanläge är allting starkare och värre.

Min kropp reagerar när rädslan regerar, hjärtat slår så hårt det förmår, adrenalinpåslag är dess nästa förslag och de två första microsekunderna flytt. Panik, ett eventuellt skrik, som ett trängt djur som försöker slå sig ur; överskrider vanliga förmågor när jag måttar sparkar och slag mot dessa förvridrna fasansfulla farhågor. Kraften i sparken lyfter hela min kropp, fokus ligger även helt på topp för att sätta stopp, ultrarapid blandat med vanligt flygande tid emedan allting sakta men säker försvinner.

Jag vinner, alltid, och rädslan rinner av men det är en jävla upplevelse som jag älskar. Förbyttt somnar jag om för denna gång.