Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag ber dig

Jag ber dig

För mig bort, till platser jag aldrig har sett
Ge mig känslor jag aldrig har känt
Så att det mig kan hända, det som aldrig mig skett
Sänd mig det, som du aldrig mig sänt

Du andas långsamt, långsamt, och viskar till mig
"Vill du lära mitt sanna namn?"
Jag nickar drömskt som ett svar till dig
Och lägger mig i din famn

Du säger mig

Jag är platsen där skapandet sker
Där bränning blir till utav våg
Där sol blir en solnedgång som går ner
så att natten kan vila där solkatten låg

Jag är stormen som blir till utav vind
Texten som skrivs av din penna
Höstlövsmattan utav bok, björk och lind
Det är med de namn du mig ska känna

Jag är vänskap, kärlek, jag är krig, jag är fred
Jag är vetskapen att inget ta givet
Jag är lyckan som kommer när din själ lugnats ned
Jag är din vän. Men du kallar mig livet




Fri vers av Anton N
Läst 178 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-10-23 21:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Anton N
Anton N