När Kalle dök upp på kontoret på morgonen
upptäckte han att han var först på plats för
en gångs skull. Så han bryggde kaffe hällde upp
lite i en mugg tog dagens tidning. Men han hann knappt
att börja läsa i den förrän han hörde steg i korridoren.
Attans tänkte han, han som sett fram emot minst en
kvart i "splendid isolation". Men en vissling, som inte
lät så glad alls som den brukade fick honom att
titta upp och bort mot korridoren...

Det var kontorets populäraste kille som var på väg in.
Och hans steg hördes lite släpande tunga, ja lite sorg-
modiga precis som visslingen, den som annars brukade
vara så glad och munter precis som stegen. Så han fatta-
de ju att något hade hänt. Så när kontorets Don Juan
kom fram till bordet där han satt sa han till honom:
-Jag har bryggt kaffe! Ta dig lite, slå dig ner!
Men DJ skakade bara på huvudet men slog
sig ner på en stol nära honom och suckade
så tungt. Så Kalle kunde inget annat göra än fråga:
-Vad e´ de´ me´dig´? -Jo det är ju så att inneplagget
just nu är vargskinnspäls. Jag måste ha en sådan. Jag vill
inte känna mig utanför gänget. Alla har en så´n! De är ju
skitsnygga. Jag provade Robbans igår. Han hade fått
den av sin pappa...

Kalle drack sitt kaffe under tystnad och tittade på
DJ som hade rest sig upp och hämtat en mugg och
hällde i lite kaffe. Sen satte han sig igen på stolen
intill Kalle som sa: -Du har ju så många flick-
vänner vem bryr du dig om mest? -Ingen
egentligen, sa DJ. -Men Ellen då hon med hår som
guld, mun som en glad böj och ett skratt som får
en bara att vilja krama om henne för alltid!
-Tjaa, sa DJ, hon betyder inget för mig, man
hoppas ju alltid på någon vackrare och bättre...
-Men, sa Kalle, det verkar som om hon gillar
dig mer än de andra. Men du om jag kan skaffa
dig en vargskinnspäls då kan vi väl göra en "deal"
jag bjuder ut Ellen och du bryr dig inte om henne...
-Varför inte, sa DJ, kör till!

När Kalle kom hem efter jobbet gick han igenom sin
pappas garderob efter vargskinnspälsen som han
trodde sig ha sett där för länge se´n... Det var väl
minst tjugo år sen han såg den sist... Men i garde-
roben fanns den inte. Inte heller på vinden inte
i källaren heller. Då kom han på. Jaktlådan i
garaget där måste den ju vara. Och där låg den.
Han tog upp den skakade på den. Oj den var
dammig. Det rök liksom hår ifrån den när
han riste den. Konstigt tänkte Kalle...
Men han tyckte den såg bra ut ändå.
När han vek ihop den för att få ner den i
bagen såg han initialerna J.P på fodret.
Då måste den ju tillhöra hans farbror.
Men hade den legat där så länge utan
att någon hade brytt sig så då skulle
väl ingen alls märka att han tog den...
Och hemma sa de ju alltid att kan man hjälpa
en vän ska man göra det. Hans mamma
hade till och med broderat in ett ordspråk:
"A FRIEND IN NEED IS A FRIEND INDEED"
på en bonad som hängde i köket, så sa de
något om detta, kunde han ju peka på den...

På jobbet togs pälsen emot med en glad min.
Ja DJ sken som solen själv resten av dagen.
Likaså visslingen den fick fönsterrutorna
skallra... Chefen kunde inte fatta vad det
berodde på, men DJ sa det är nog AC:n
som behöver smörjas, kanske det sa
chefen och drog handen fundersamt
genom håret...

DJ gick ut då och då i kapprummet och
provade sin päls. Synade den! Såg att
den var så sliten nertill. Ingen alls päls
kvar där. Så han tog en sax och klippte
av den längst ner och faktiskt den blev
bättre som kort och helt moderätt!
Och den hade han bytt till sig för
ingenting och blivit av med Ellen!

Glada dagar, som nätter började för Kalle.
Han bjöd Ellen på "dinner", på bio, på dans,
men han undrade då och då om hon var
riktigt hans. Och DJ höll ord. Höll sig undan!
Men ibland stötte de ihop med honom och
hans vargskinnspälsklädda kompisar och
de hejade på varandra bara, mer blev det
inte. Men han tyckte att Ellen tittade långt
efter DJ när de passerat honom hon
vände sig om och följde honom
med blicken tills han försvann...

Så Kalle frågade Ellen till slut vem brydde
hon sig om honom eller DJ. Jo men visst
tyckte hon att Kalle var en gentleman av
första klass, de hade ju så kul tillsammans
men så var det ju DJ han hade ju något som
hon också gillade som inte Kalle hade...
-Vad var då detta, sa Kalle, som DJ har då...
-En vargskinnspäls!

När Kalle kom hem den där kvällen och öppnar
dörren hör han att hans pappa talar i telefon
och han hör precis det sista pappan säger:
-Hörrö du jag skall säga dig. Att fanns inte din
vargskinnspäls kvar i lådan. Måste den vara
stulen. Dörrarna till garaget stod på vid gavel.
Troligen har jag glömt att stänga efter mig
när jag körde hemmifrån. Men jag kan säga
dig att den som stal den fick nog inte mycket päls
med sig för hela golvet var fyllt av pälshår...