det sitter en naken flicka på sängkanten, och det handlar bara om att ta tag i din axel för att glömma omständigheterna i världen. det handlar bara om att fortsätta stå upp och stå ut och stå rakt



i mina drömmar får du ett annat ansikte, det pärlas ut i pixlar. Och då handlar det om minnet av din högra hand i min vänstra och två svarta tröjor i en allt för kall sommar. då handlar det bara om att fånga de sista glimtar jag har kvar



det är sorg. det är som att du dött precis framför mina ögon och att jag vet att jag bara är förälskad i någonting som inte finns i världen just nu. ibland är du död för mina ögon, och då handlar det bara om att inte dö själv. för att känna tomrummet du lämnar bakom är att stänga avall sorg på grund av överbelastning. då handlar ingenting om någonting utom att du är försvunnen



du är inte död. du är enbart sjuk, så sjuk att din personlighet blir förmörkad. vissa dagar handlar bara om att inte glömma det, om att bära min vikt och lite av din. och sorg är ett hav vi båda drunkat i otaliga gånger. rädslan är en storm vi blivit instängda i och kärleken en drog som tär allt hårdare. det handlar bara om att minnas sådana klichéer och förstå innebörden för att lyckas ta sig ur



på tunnelbanan, på pendeln. på snabbtåget mot göteborg och på bussen. där syr vi på nya ögon och sprättar upp sömmarna till våra armar, ändrar plats och allting sköljs över av stilla förvåning. det handlar då om att koncentrera sig på annat än det som är en förlorad



det är en rundad kind i min hand och en halvtrappa där vi slagits om vem som står högst. det är biverkningar av lycka, och energidryck spetsad med ett okänt märkligt rus. det är att ligga på mage och läsa innehållsförteckningar för att aldrig rubba balansen i kroppen men mest handlar det om att låtsas att man inte tappat fotfästet.