Det jag är allra mest rädd för.
Sker.
Just för att jag är rädd för det.
Och försöker undvika det.

När jag försöker undvika det.
Kommer jag bara närmare det.

Kvicksand.
Försöker jag komma upp,
sjunker jag bara ännu mer.

Så jag kom till insikt
att sitta och vänta.
Försöka att inte göra något.
Inte röra på mig.
Inte undvika.

Så kommer nog snart en hand.
Och drar mig upp ur kvicksanden.