Ibland stängs allt bara av
en aktiverad pausknapp
nedsläckning
Då hör jag mig själv prata
om det onda
som om det vore något jag läst i tidningen
som om jag inte är involverad
Jag styr det inte själv
men det får mig att fungera

Ibland släpps känslorna fram
utan förvarning
var som helst
när som helst
och tårarna tränger fram
och jag dränks i sorgen
rösten skär sig
och jag gråter som ett barn

Ibland tror jag att det finns krafter kvar
att jag börjar stå stadigare
och att jag vill ta upp striden
en sista omgång
för barnbarnet
för dottern
för mig själv

Jag sa det till min flicka
när hon hatade mig senast
att "Jag släpper dig aldrig!"
för det är så det är
Hon kan hata
jag kan ta avstånd
vi kan tvingas isär
men jag kommer aldrig stillasittande se på
när hon driver sig i döden

Och den lille
min älskade, älskade lille
jag måste kämpa
även för honom
på något sätt
Hur jag ska klara att släppa taget
vet jag inte
bara han får vara trygg
och vara lycklig
så blir det kanske bra
kanske
jag vet inte
jag vet ingenting
för marken gungar
alldeles för jävligt