Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

skriver den men den blir kvar

 

 

jag skrev i nattsken till månskenssonat
under balkongblommor och tegelsten

jag skrev maskrosor ur jorden

vi räknade blomblad, älskar älskar inte
resultatet var ändå detsamma

jag var aldrig tillfreds
med att gå barfota i stengrusnätter

värken följer mig än
jag skriver den men den blir kvar

tänk att allt måste berättas!
vad vore världen utan mig -

 

 

 

 

 

 

 

 


Fri vers av Catharina Edin VIP
Läst 198 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2012-12-05 19:36



Bookmark and Share

    ej medlem längre
En nattlig månskenspromenad som känns närmast magisk till sin karaktär när man går under stjärnorna och frambesvärjer små, små maskrosor av ljus ur marken vilka sedan blomstrar och slår upp som fyrverkerier. Kanske är också skriften sådan att man aldrig blir riktigt tillfreds då man hela tiden är tvungen att gå barfota genom gruset som sticker och skaver under fotsulorna. Värken finns där hur som helst, oavsett om man uttalar den eller inte, och hur många blomblad man än räknar så förblir resultatet i slutändan ändå detsamma. Det finns något lätt distanserat i den här texten som paras med ett slags milt tvång att uttrycka sig, precis som om världen realiseras först genom sin beskrivning och som om verkligheten är omöjlig utan berättare. Suggestivt och tankeväckande är det i vilket fall som helst, och dikten flyter fint ända ut i slutet då den vrider sig ett varv runt sig själv och återvänder till sin författare och sitt ursprung.
2012-12-06

    Jane S VIP
Haha du har en väldig jagcentrisk världsuppfattning ibland.
2012-12-06

  Yrre VIP
Nä just det, vad vore världen utan dem som vågar forma orden! Härlig text även detta!
2012-12-05
  > Nästa text
< Föregående

Catharina Edin
Catharina Edin VIP