var finns du vackra landskap
när tillvaron grips av förnuft
var finns du mitt hjärtas ljus
när tanken i själen domderar

jag har lämnat rummet
av förvridna perspektiv
där själen och ögat
skönjer en värld av färg

jag irrar mig bort
i förståndets skog
ty vägen till ljuset
växer snabbt igen

men vem vill bli galen
gå vilse i drömmars värld
den värld som har källan
till skapandets kraft

var finner jag bron
mellan dröm och förnuft
stadig nog
att alltid stå kvar