Jag måste ta farväl av dig alkohol
för du har gett mig mer än jag tål.
Och jag har gått på gränsen mot stupet
där allt i livet var som på svaj.
Du lockade mig nästan i djupet,
ja Du blev nästan min Loreley.

Jag måste ta farväl av dig alkohol
för vägen jag går är tunn som en nål;
Balansen är en kamp mot att vackla
och viljan om att hålla ihop.
Nånstans inom mig brinner en fackla
som gör en sång av mitt tysta rop.

Jag måste ta farväl av dig alkohol,
att glömma dig är mitt enda mål;
för du har lockat enda till botten,
till djupet av min vacklande själ.
Du blev den falska lockande lotten
och nu är tid för mitt farväl.