den osynliga

färglös och utan konturer

andades ljudlöst och flämtande

allt för att ingen skulle se

hur rädd och osäker hon var

tacksamt offer för mobbarna



de pekade finger, viskade bakom hennes rygg

knuffade och skrattade åt henne

slet henne i håret, satte krokben för henne

spottade åt henne, fick henne att gråta

gjorde allt för att plåga henne




hon blev vuxen

men blev aldrig en hel människa

hennes själ var skadad och skör

hennes liv blev en kamp

för att överleva

varje dag hoppas hon

att en dag bli hel

att känna livsglädje igen