"Adrian!" Hannes tittade på honom med en lugn blick.
"Ja?"
Adrian och Hannes ligger i Hannes stora säng. Rummet är varmt och mörkt.
Det är en sen och varm sommarnatt i Juli.
Adrian och Hannes har känt varandra i bara några månader, de har kommit så nära varandra.
Nu ligger de där i sommarnatten, så tätt intill varandra.
De kan känna varandras hjärtslag. Så jämn takt, som lugn musik.
"Du är den bästa som har hänt mig!" säger Hannes med en lugn röst.
Som svar får han en varm kram och en mjuk och söt kyss av Adrian.
De ser inte varandra, men båda ligger där med ett leende på läpparna.
Hannes vill inte somna, han vill inte att det underbara ska ta slut.
Han vill behålla den underbara natten, för alltid.
Tänk om allt bara är en dröm? Tänk om Adrian är borta imorgon?
Hannes kramar om Adrian ännu mer, vill inte släppa.
Han lyssnar på Adrians tunga andning, han sover.
Hans hud är så mjuk, len och luktar så gott.
Hannes är på väg att somna, sakta sakta.
Han vaknar av att Adrian smeker hans arm.
"Yes!" tänker han. Det var ingen dröm.

Utan en underbar verklighet.