Att allt som jag sa blev så komplicerat
När solens strålar bländade våra ögon och tog sönder hud
Jag var så ouppmärksam
Att jag inte kunde se alla tecken och allt vatten som passerade

(och vattnet slutade aldrig att forsa)

Och jag tänker på varje stund vi haft
Varje kyss som vi gav varandra
Alla andetag vi andades
Tillsammans

Inlandsisen kommer aldrig smälta
Jag kommer aldrig härifrån
Mina händer är bakom min rygg
Och mina fingrar håller jag i kors
Hoppas att varje lögn ska bli till sanning

Stegen börjar tyna bort
Ljudet från din röst blir bara en illusion
Detta fängelse har jag mig själv att skylla
Men säg mig, vill du inte vara den som släpper mig fri?

Jag ber om en sista dans, ett par sista steg
Fyll mig med en ångestfylld luft
Och ta mig härifrån
Ta tag i mig och släpp aldrig taget

Låt våra händer omfamna varandra
Och dränk mig i det havet där vi brukade bada

(dit där vattnet aldrig slutade att forsa...)