Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Under tiden giftet blandas

blotta din avsky
för en underliggande kraft
som smyger sig upp ur jordens korridorer
av damm och historia
lägg din handflata mot glödbädden
utan att grimasera
och röken ska belöna dig med ett segel
som tar dig till en kyrkogård ståendes på lut
vinden strör grus under dina fötter
för att du inte ska snava på frusen snö och hala rötter
alla själar hasar motvilligt ner till entrén
prominenta du ska inte behöva uppsöka deras gravar
nu kan du vid ett och samma tillfälle nå dom allihop
utan att ens beträda kyrkogården
med det underkylda granris du stal av en bättre behövande
din fega sate




Prosa av Carl R. Westerling
Läst 191 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2012-12-26 21:12



Bookmark and Share


  Marianne Räf
Tror jag läst denhär dikten förut en gång. Men nu tyckte jag det tarvades en
kommentar. Bra poesi vill man få tillfälle att återkomma till vid tillfällen. Och,
samma dikt kan ge så olika läsupplevelser, beroende på hur den som läser
mår just då. Eller hur? Den här är stark. Det såg jag nu. Jag brukar betygsätta dikter i 3 steg: Bottennapp, medelmåtta eller höjdare (Hit). Man kan inte alltid
räkna med å prestera höjdare, allenast. Och, bottennapp, ibland, kommer vi
inte ifrån. Medelmåttor kan vara allt från grå - till gyllene. Hipp-hipp!! M R
2012-12-26

  smultronbergen VIP
Tycker mkt om den här
2012-12-26
  > Nästa text
< Föregående

Carl R. Westerling
Carl R. Westerling