Jag lägger patiens
och tänker lite trött;
att allting mist sin glans
och livet känns så nött.

Det händer inget nytt
och korten hamnar fel.
Jag borde kanske flytt
och lämnat detta spel.

Det lilla som jag gjort
har alltid fallit platt;
och allting som jag bort,
det tynger mig i natt.

Jag borde funnit ord
när tiden ännu fanns,
men stannar vid mitt bord
och lägger patiens