Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den dag...

Den dag...

När jag tar mina sista andetag

När mitt liv passera REVY I SLOW MOTION inför mina ögon...

Ser JAG allt!

Glädje och sorg...

Då är jag inte mer ÄN en iskallt kropp...

Fingrar HOS främmande människor

bläddrar genom mitt liv...

Mitt livs blad...

Namn? Personnummer? Adress? Anhöriga?

Då är jag inte mer än så...

En siffra!

En kropp!

SOM Fastnat i byråkratins system...

Ett ärende som

ska handläggas...

Dödsorsak? Dödstidpunkt? Dödsbevis...

Begravningsbyrå... Begravning... Bouppteckning...

Tillgångar? Skulder?

Då är jag bortglömD...

Jag skriker ur min döda kropp

Känner hur strupEn blöder...

Jag är mer än ett namn o siffra...

Jag föddes med ett hjärta att Älska...

Älska min mor, älska min far

Älska min syster, älska min bror..

Älska en man...

Och älska mina barn till världen

ändE...

VaR varsaM med min kropp!

För den bär på ett hjärta av hopp!

Det kanske inte slår

Men det skriker men som ni inte HÖR...

Det är fortfarande skört






Fri vers (Modernistisk dikt) av Diva
Läst 152 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2013-01-21 08:41



Bookmark and Share


    lenakarin
Starkt berörande!
Bläddrar igenom mitt liv.. mitt livs blad

Och tanken, hjärtat ännu skört i döden.
Bra!
2013-01-29

    ej medlem längre
Lysande!!

Men mest lysande: ingenting tar slut med döden!
2013-01-21
  > Nästa text
< Föregående

Diva
Diva