där jag satt och funderade
kom en bild mycket klart
mitt i djupaste kontemplerandet
sträckte jag mig upp och såg framför mig

det var en ask vars lock öppnades
inuti den fanns en insikt
mitt fokus skärptes
jag såg en vilja däri

denna vilja hade jag innan
tillskrivit människor omkring mig
det fanns ett underliggande mått
ett mått där mitt värde mättes i

på denna hade jag blint trott
utan att veta vad som fanns i denna ask
denna ask jag inte erkänt att den fanns
jag hade inte riktigt förstått

bilden som visades mycket kort
berättade för mig äntligen
att min egen uppfattning om livet
min egen uppskattning av livet

var avgörande





jag förstod att det som funnits inom mig
ersatts av ett erkännande som betydde
att jag nu var den i mitt liv
som talade om vad jag var, vad jag önskade

du kan tala tills du blöder och ingen tycks lyssna
om du inte själv står bakom dina önskningar
då faller hela världen, nej! den inte ens finns
för du har inte klivit in i den än

nu klarnar världen omkring mig
jag har funnit ett slags lugn
det är som att jag fått veta nu
att denna skutas kapten är jag

plötsligt kommer orden så lätt
meningar serveras på silverfat

den klang som når era öron är jag nu
inte en samling människor omkring
inte andras samplade röster
som talar genom mig

detta är jag, jag lever
jag talar
ni hör

berör
tack