Jag lovade mig själv att sluta falla när jag träffade livets hårda botten.
Men sanningen är att jag inte ens är säker på vad det innebär.
Jag fortsätter liksom ramla.

Kroppen som fylls av tusen kilo ångest slutar fungera.
Ögonen som fylldes med tusen liter tårar är nu torrare än någonsin förut.
Skriket som fastande i halsen existerar inte ens.

Ärren går inte att tvätta bort, så jag göra några fler.