När paniken drar ner mig i depressionen
ett helvetes gnäll
säger du säkert
jag faller oavsett
som att få nya tankar plötsligt
en ny syn på världen
ofrivilligt åka ner i mörker
i ödelandskap
från att känna mig som mig själv en dag
till att störtdyka i hög fart
bara registrera vad som händer
vad fan är det som händer?
har jag ätit något olämpligt?
är det fullmåne?
håller jag på att förlora vett och sans?
det går inte att förklara
det börjar som en mullring på nedre däck
sen stiger det i volym under timmarna
jag letar i tanken efter något som kan sätta stopp
finner mig handlingsförlamad
ett steg i denna nedgång
efter ett plötsligt utbrott
kommer hettan i mitt huvud
det brinner i pannloben
jag ligger stilla som ett jagat djur
tankarna tycks inte som mina längre
de är någon annnans
i tre timmar ligger jag så här
som i chock
försöker behandla mig med en kopp varm choklad
göra något för att vända på hur substanserna släpps ut
ytterligare en stund senare tar jag en huvudvärkstablett
då jag förstår att huvudvärken jag haft under dagen inte går bort
krampen släpper något under kvällen
den besvärande underliggande rastlösheten
går åter fram i förgrunden
jag hoppas jag kan sova gott i natt
somna inom en timme
drömma bort detta tillstånd, denna kramp
jag levt med idag