På nytt en kväll i suspenderad väntan
mellan världarna som håller vakt,
så inget landar i den drömda gläntan
som en gång var målet för min jakt.
(Från drömmen anar jag ett efterskalv.)

Så har min resa landat i att resa
liksom flykten blivit till ett liv,
där andetag och hjärtslag är de glesa
toner som fick bli mitt ledmotiv.
(En famn, om än så stark, är alltid halv.)