Jag sitter vid mitt fönster
i blävitt skymningsljus.
Omslutes helt av tystnaden
som råder i mitt hus-
Jag nyss lagt från mig boken
jag satt och läste i,
en bok med sköna dikter
och rimmad poesi.

Det var en härlig blandning
av jamb och anapest,
av ballad och av sonetter
- då är dikt som bäst.
Det fyllde helt mitt sinne,
all dysterhet försvann.
Jag vågade se framåt
när levnadsmod jag fann.

Nog är det skönt att leva
en stund i diktens värld.
Det blir till ljus och lykta
på livets vandringsfärd.
Där finns det allt att finna
- till glädje och tröst -
som skänker ro och stillhet
åt ångestfyllda bröst.

Ingvar Björkdahl