Jag tror att jag tog mig tillbaka
stärkt av sobril och vin föll orden tunga och dödliga som bilor
Nu maler ångesten som hög feber
och den ensamhet jag fasat för
måste jag förvandla till trygghet
måla den i vackra färger
drapera den runtom mig, som en varm yllefilt
Ska detta vara rätt?
Varför kan jag inte tänka klart..?
Jag är bara tom och ödslig som en öken
Min tankar ekar
studsar hårt mot kala väggar
känslorna ihopsurrade i en stor hård knut
i botten på min mage
JAg tog mig tillbaka...
Jag förkastade dig
och den kärlek som jag vet finns där
Vansinne
må hända
men ändå det enda raka att göra
i mitt fall