Himlen är knallröd. För att jag ska kunna se dig.
Det luktar blöta löv och liv utomhus. För att jag ska komma ihåg dig.
Inuti mig flyger det blåa koftor och halvtrasiga sandaler. För att du har varit här.
Men det var längesen du fanns. Och skrattade och allt.
Sen blev vintern kall, och du var inte mer.
Varenda höst luktar det sådär. För att du inte längre är här.