när jag går i kvicksand
tänker jag ingående på sekunderna

stunderna

de är levande ögonblick
ofångbara

alltid försöker jag ta dem med mig
reserverar dem till senare tillfällen

stuvar, knöker ner dem
i en ask av blå sammet

som att du var här
att allt var bra

bra som i bäst
optimalt