Nu glömmer vi frosten
och ler åt solen
strålens glans bedårar
framsidan segrar

Den inåtvända rädslan
kan blotta sig
nu när ljuset är åter
och briljerar

Nu känner vi doften
i vindarnas plog
trädens vilda blomster
sprider sina frön

Pånyttfödda är vi
tankens mörka moln
lämnas åt slumpen
då återstår friden

Nu samlar vi minnen
och smakar på framtiden
tid är det att gå vidare
i försommarskenet

Den glittriga fjärden
har smält sina isflak
norrskenets flamma
känns så bedårande

Nu andas vi morgonen
och faller i gråt
de glädjande tårarna
blir jordens ljus

Nya jublar tiden
i solurets kretslopp
för en ljuv sekund
verkar den stå stilla