Veckan går i snigelfart. Hanna vill få allt gjort, bli färdig. Hon förbereder sig noga inför mötet.

I lekparken sitter ett par dagisfröknar och fikar på parkbänkarna. Det är varmt och solen värmer rejält. Barnen är fullt upptagna med att klättra i träställningarna, åka fram och åter i bildäcket, som är uppspänt i en lina och sen kivas de om vems tur det är att få gunga. Bakom lekparken står en ensam träsoffa med järnhandtag.
Hanna sitter där och väntar, betraktar scenen framför sig och fingrar nervöst på väskans metallspänne. Hon märker knappt att han dyker upp bakom henne och glider på plats intill henne.
- Hej! Har du pengarna med dig?
- Ja, det är klart jag har. Det har varit rätt tungt att få ihop allt. Mamma har ställt upp och sen har jag skrapat ihop sparpengar. Du är jävligt girig, vet du det?
- Äsch, vadå? Du betalar för nåt du vill ha. Sen är den saken klar.
- Hur vet jag att du inte kommer igen?
- Det vet du inte. Men jag gör inte det. Jag hade ju tänkt lägga av redan förut. Ska vi byta?
- Ja, här har du väskan med pengarna. Men jag vill se att det är rätt dator.
Under en kort stund är de två helt upptagna med sitt. Fredrik rotar runt i väskan och räknar sedlarna. Hanna drar igång datorn och räknar filerna. Mapparna är 15 till antalet, precis som förut. Hon provtittar på ett antal dokument och kan konstatera att det är rätt bilder. Hon ryser när hon ser sin brors lystna vansinnesblick, när han piskar en flicka med läderrem. En flicka som knappast kan vara äldre än tio år. Hon stänger programmen och slår igen datorn. De reser sig upp för att gå.
- Här har du näven. Jag lovar dig. Jag har inga fler bilder nu.
- Jag tar inte dig i hand. Jag ville ha datorn. Men inte ta i dig.
- Ok, skit i det då. Chiao!
Han ler ett överlägset smil, greppar väskan och vänder sig om för att gå. Han krockar med två män som spärrar vägen för honom. Den längre av dem ler mot honom, vrider med ett vant grepp av honom väskan och lägger sen upp hans vänstra hand på ryggen. Det klickar till och plötsligt är båda händerna fjättrade på ryggen med ett handfängsel.
- Oj då. Och här är du ute och går med en massa pengar. De här har polisen lånat ut en stund, förstår du. Det är dags för dig att betala nu Fredrik. Sånt här lönar sig inte i längden, vet du.
Fredrik ser helt förvirrad ut, grinar illa av stålet runt handlederna och verkar plötsligt rädd.
- Vad fan håller ni på med? Jag har inte gjort nåt.
Han stirrar bedjande på de två männen och irrar med blicken bort mot Hanna. Den ene mannen, som är klädd i Fjällrävenbyxor och en flanellskjorta trots värmen, vinkar till sig henne.
- Ja, Hanna, vad håller vi på med?
Hon ler lite arrogant mot Fredrik och fiskar upp mikrofonen med sladden till dosan, som hon burit under den tunna sommarjackan.
- Hej, Nicke. Bra att ni kom. På bandet finns allt om förra mötet också, när vi var på Klosterfiket. Där säger han allt om beloppet och hur han fick Henrik på kroken. Här har ni datorn. Sätt dit den här lille skiten nu. Hoppas ni kan göra det utan att visa bilderna på Henrik.
- Ja, vi får se hur det kan bli med allt det.
En ensam polisbil kommer åkande längs gångstigen, bromsar in och stannar. Två poliser stiger ur och föser in Fredrik i baksätet för transport till häktet. Nicke och hans kollega stannar kvar vid parken och pratar en stund med Hanna. Sen skakar de hand och skiljs åt.

                                                                    *

Några dagar senare är Hanna åter på polishuset. Samtalet äger rum på Nickes rum. Det har inte undergått några större förändringar sedan sist. Akterna ligger staplade på möbler och bord.
- Ja, ursäkta. Det är lite stökigt här kanske.
Hanna skrattar och lyfter själv bort en hög med akter för att få plats i den ena besöksstolen.
- Jo, jo. Det är svårt att lära gamla hundar sitta. Vad händer nu?
- Han anhölls på studs. Häktningsförhandlingen var igår. Han åkte in som ett skott. Nu ska vi förhöra och böka ett tag så väcks väl åtal inom fjorton dagar. Du kommer att bli kallad som vittne till förhandlingen sen. Han har lite skit på sig förut, så jag tror det blir nåt år i alla fall.
- Och Henriks brott då? Rånet och pedofilbrottet?
- Det blir inget, det skrevs av häromdagen. Man kan ju inte ha rättegång med en avliden.
- Bilderna då?
Nicke ser på henne med en road blick. Han böjer sig ned och tar upp en dator på bordet. Det svirrar när ettor och nollor ramlar på plats och programmen öppnas.
- Kolla här. Det här är ju Henriks dator. Vi har inte fått fram än hur den hamnade hos Fredrik, men det kommer väl. Nåt har hänt förstår du. Det finns inga bilder kvar i datorn.
- Va?
- Ja, vi undrar också hur det har gått till. Det är tomt. Men de behövs ju inte för att styrka åtalet för utpressning. Det har vi bevis för så det räcker. Och nån anledning att släpa Henriks namn i smutsen finns ju inte. Så varsågod, här får du datorn. Den tillhör ju dödsboet. Hanna tar emot den svarta lap topen och sätter den i knäet.
Hon lutar sig tillbaka i stolen, känner leendet komma som en bubblande kraft inom henne och brister i skratt. Hon ska inte fråga hur Nicke har fixat bort bilderna. Det räcker att de är borta. För första gången i sitt liv blir hon lite imponerad över en rättvisans tjänare.

Nicke följer henne till dörren, tar i hand och säger adjö.  Hanna tar trapporna ut på gården och sätter sig i bilen. Hon ställer datorn på passagerarsätet och kör hem till Henriks lägenhet.
Ja, lille Storebror. Vad vet man om människors inre och deras laster? Tänk att du haft det här inre mörka livet och samtidigt på ytan varit precis som vanligt. Det känns så ledsamt alltihop. Ändå älskar jag dig. Du var ju min bror. Min lille Storebror. Imorgon ringer jag till Birger. Det är dags att börja jobba igen. På riktigt.

Nicke strosar runt i sin lägenhet. Han bor ensam där. Hustrun försvann med nån hon träffade på Ålandsbåten för tre år sen. Och barnen har han inte så tät kontakt med längre. De har sitt och verkar alltid vara upptagna.
Han har bytt om till Adidasbyxor och en t-shirt. På soffbordet står två starköl och en skål med pop corn intill en dator. Nicke kliar sig eftertänksamt i skrevet, ställer musen på den första av de 15 mapparna och klickar på "öppna".

                                                                    @