Jag går och går
men tycks
inte komma någonstans

Det är mörkt
och jag ser knappast
var jag sätter
mina fötter

Jag sätter
den ena foten
framför den andra
och hoppas
att jag inte trampar
i någon grop

Så småningom
blir det svarta
till grått

Det ljusnar
lite i taget

Nu kan jag se
var jag går
även om jag halkar
ibland

Det är
halt och ojämt
svårt att gå

Plötsligt
mörknar det igen
för att ljusna
efter ett tag

Det gråa
blir allt ljusare

Där borta skymtar
en öppning

Den kommer närmare
blir tydligare
och till slut
ser jag den
klart

Klarheten ger liv
och jag känner
hur det bubblar
i mitt bröst

Tankarna
får vingar

och vingarna växer

När jag kommer dit
ska jag dansa
det som kallas
livets dans