Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Missfall

 

Plötsligt brister det. Allt går sönder. Allt liv, allt hopp, all längtan rinner ut och är borta. Andra tar hand om resterna, skrapar ihop och slänger. Jag sövs ner och sover djupt. Vaknar upp, minns och förstår. Gråter. Sjukskrivs en vecka för att "ordna anletsdragen". Det är tomt. Ihåligt. Hela jag är ett stort, gapande, sårigt hål.


Fri vers (Fri form) av Lärling
Läst 416 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2013-03-29 16:41



Bookmark and Share

    Jim Friberg VIP
Vet hur det känns, och det här var rätt nära faktiskt.
2013-04-16

  Kristina Wallbing
Det här är en dikt som förmedlar stor tomhet och smärta. Det är en känsla som inte bara missfall kan ge. Jag tänker att detta är en sorts tomhet som man kan känna igen sig i, oavsett vad man drabbats av. Allt kan gå sönder, och brista på många olika sätt i livet. Men rubriken skulle kunna vara en annan, något som inbjuder till tolkning och variation och inte genast låser läsningen till just missfall.
2013-03-30

  DaRe Art Project
Välformulerad och på ytan bra. Däremot saknar jag ett tydligt syfte. Vad är det du vill förmedla?

Visst, det är tomt och ihåligt och många texter försöker förmedla detta. Men försök ta det till nästa nivå, ett tydligt subjekt (du själv) med ett avslut.

Visa att "detta vill jag med min poesi".
2013-03-29
  > Nästa text
< Föregående

Lärling
Lärling