Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Så möter jag dig när jag är här



mina tankar vandrar färder
genom ökennätter ner mot floder
över haven träden

jag ser alltid framåt
blickar inåt det stora universum
du bär på dina axlar

genom livet trampar olika steg
stigar vindlar framför solen
tvekar månens vingslag igen

jag blundar endast synbart under sömnen
jag lever då så brottsligt underbart
genom varje händelse jag är värd

men mitt leende tvekar inte mot dig
ditt ansikte är förvridet av stress
jag stryker din kind som den vore ett barns

när vi ler tillsammans delar vi
drycken och sötman
saltet det beska

dygnets alla minuter stannar kvar
i denna stund
det är du och jag









Fri vers (Fri form) av LenaJohansson VIP
Läst 364 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2013-03-29 17:42



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Så vackert och ömt........
2013-03-30

  Järnkatten
Underbart berättat och skrivet..
2013-03-29

    ej medlem längre
Som alltid en stark text med en berättarröst som fängslar.
2013-03-29

  DaRe Art Project
Kärlek, antar jag?

Tempusväxlingen i stycke två skär dock i öronen - "bar". Jag vet inte om det är medvetet men eftersom dikten vill röra sig i nuet tycker jag "bär" är bättre.

Du förmedlar det kvinnliga i diktjaget, samt stressen och bördan i det manliga diktduet effektfullt. Jag känner mig dock tveksam om slutet, hur du abstraherar från du/jag till en översikt om tiden.

Kanske låta jag/du istället knyta ihop poesin?

Men tack för läsning.
2013-03-29
  > Nästa text
< Föregående

LenaJohansson
LenaJohansson VIP