Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En gammal text från 2009

Jag ville minnas något bra
Något från en tid
Då inte allt var som det är idag
När ordet kyla enbart brukades
For att beskriva vädret
När man var på riktigt glad
Minnena tog mig så långt tillbaka
Som in i första skolåren
När skrubbsår var ens enda sår
Långt före man tvingats sova ute innan våren
Innan väggen fått sitt första hål
Innan man rört en tjej mellan låren
Tiden då livet var allt man behövde
Innan hjärtat försökt läka de första såren
Innan man delat ut den första sparken
En tid då man kunde prata utan en flaska i handen
Innan man med flit dunkat huvudet i marken
När man blev glad av att kasta kula
Problemen var så små
Att man grät över en bula
Kollar på mig själv, hur jag är nu
Alltid arg och tycker alla glada är fula
Hur fan kunde det sluta så här?
Flaskan styr mig och dagar spenderas i misär
Drömmer mig bort, vill vara någon jag inte är
Blev för likgiltig for att ens kunna bli kär
Jag har slösat bort livet
Glömt bort vem jag är
Och tagit allt och alla för givet
Jag undrar när och varför jag tagit klivet
In i denna jävla galenskap
Och hur ett hjärta kan bli så upprivet
Att man för att må bättre
Försöker banka ur någon stackare livet
Jag önskar jag kunde gå tillbaka dit
Och ändra allt som blev skit
Men det funkar inte så
Det är något annat jag måste ändra på
Och det kommer nog dröja många år innan jag vet vad
Så jag antar att det blir till min nytta
Att jag är van med att aldrig vara glad
Och oförmögen till att känna lycka
Allt jag kan är att drömma mig tillbaka
Till en tid utan apati
Till en simpel men riktig glädje
Minns ni?




Fri vers av Undergång
Läst 291 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-06-25 21:19



Bookmark and Share


  Micky
Jag minns
2013-07-01
  > Nästa text
< Föregående

Undergång
Undergång