Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En bröllopsdikt


Människor

jag vet inte när jag lärde mig att allting kan vara mänskligt
man kan göra en människa av allting
av platser, av hus, av gator som möts
jag lärde mig att om gator kan mötas så kan händer mötas
och jag fortsätter göra människor
av resor hem, bort
av nätter, dagar
av en ring
som du trär runt en människas finger
du trär dig själv runt hennes finger
och hon trär sig runt ditt

människor är den viktigaste utbildningen du går igenom
det är människor du läser om nätterna
människor du bär på, föder, älskar
som gryr och skymmer
som blir för trånga runt hjärtat men som rymmer
mer än du tror
det är människor som din mage kurrar efter
människor som du bor i, öppnar, stänger
viskar, ler, gråter, skriker
människor är besticken
och vattnet som rinner över dig i duschen
vattendroppar som går ihop
när du trär dig runt hans finger
och han trär sig runt ditt




Prosa av vakentimmar
Läst 132 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-04-09 14:40



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

vakentimmar
vakentimmar