nu ikväll dör någon
någonstans
där inte vi är

för vi dör väl inte
eller

andas samma luft
inhalerar samma rök
dödar lite grann
av varandra

dina rödsprängda ögon
vittnar om den hårda
kvällen som aldrig fanns

dina andetag dränker luften
runt omkring
dig
och mig

flaskorna ska pantas
alla ören är viktiga
för den hemlösa som sover på gatan utanför porten
han du vet
som dog igår

stirrar på spindelnätet
utan spindel
trådar
som rycker och sliter
utan att komma loss

ostrukturerade dagar
på taket
till gårdagen
där tiden står still
för klockan
stannade igår

hittar ingen
frid
när håret är för trassligt
för att vara
harmoni

bitterheten har satt sitt pris
och törsten är
inte släckt


det är krävande
kvävande
att leva
med dig och flaskorna
och röken som alltid behövs

men du är det
som får mitt liv att
andas
min kropp att skälva
och mitt hjärta
att inte sluta
slå