Mjuka lakan
I det hemliga rummet
sover inte kärleken
där smyger tystnaden
kring en rullgardin
utanför hörs buller
i en natt utan slut
porlar det i glasen
från ett mousserande vin
Solen har sin dröm
och vill inte träda fram
får sin dvala i mörkret
av himmelens drift
lakanen är mjuka
och fyllda med begär
kärlek tänder stjärnorna
kring poetens skrift
Kläderna når golvet
plagg efter plagg
dansar gör känslorna
när mörkret ber om ljus
vaket är begäret
en längtansfull förening
stannar upp en stund
gör känslornas rus
I det hemliga rummet
står tystnaden still
och kärlekens förening
bjuder skön romans
doftar gör lakanen
av sommarens aromer
vid ett öppet fönster
nära gryningens glans