Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vet att den är riktigt vemodig och sorgsen, ber om ursäkt! Men ibland måste det fram med.(Bearbetning)


Sorgen som aldrig sinar

De säger det börjar bli vår det är inget jag förstår

I mitt bröst regerar höst, regnet faller tungt.

Jag har mist det största jag haft.

All min kraft är som bortblåst.

Mitt hjärta och hjärna är låst

Vad skall jag ta mig till.

Dessa bojor tär på min kropp

Och förtvinar gör mitt hopp

Om en lycklig tid med kärlek och frid




Fri vers av Upplandspoeten
Läst 371 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-05-01 19:41



Bookmark and Share


  Nina.H
Så väl beskriven smärta och sorg som
berör..
2013-05-06

  Palett
Sorgsna tankar ........ Stark beskrivning, berörande !
2013-05-01

  Angel of love
Berör, och bättre att smärtan och sorgen får komma ut.
Inget att be om ursäkt för, kram
2013-05-01
  > Nästa text
< Föregående

Upplandspoeten