det blåser runt husen
i samlas runt elden
vi delar allt, barnen och jag

vi har gått vår väg
skurit alla band
alla band som band oss
från varann

till något ont
något mörkt och kallt
en avsides en hinsides
ensidig man


vi klarar oss ändå
min vän står på balkongen
han är på apoteket
i affären
han är överallt

aldrig mer ska någon
som talar med mig
bestämma vad som är fel
när jag berättar om min dag


det är jag som bestämmer vad som är fel
i min dag, när jag berättar för vem
som helst
och inte är det jag som bestämmer
att det är fel, på det du säger
eller det du känt

men när jag känner
du menar
att det jag gör är fel
och jag känner det du säger inte stämmer
då bestämmer jag
att du har fel

där har du fel
för det är inte alls som du säger
du kan inte säga jag har fel
det är fel
det är fel
det är fel


så nu bestämmer vi
mina barn och jag
att vi klarar oss utan dig
och vi har vår vän
på balkongen, apoteket
och i affären

det finns alltid någon
som inte är långt borta
som inte tycker vi gör fel när det inte är så
någon som tycker vi är bra som vi är
ändå