Natt. Neonljus och spegelblank asfalt.
Jag sitter vaken, sömnlös och stirrar ut genom det öppna fönstret.
Krogarna har sedan länge stängt. Taxibilar stannar till och plockar upp dom sista kvardröjande gästerna. Någon röker sin sista cigarett. Någon spyr. Någon misshandlas medvetslös. Några älskar mitt på trottoaren. Jag älskar inte längre. Har aldrig älskat.
Någonstans därute vandrar en ensam själ. Halvt ihjälfrusen. Ännu inte död.
Alkoholen ger den enda tröst han får. Det är köldgrader.
Människorna sover trygga i sina varma hem.
Hans hen är en parkbänk, täckt av snö.