Hej jag heter… eller jag menar jag är…

Eller…

Jag vet ärligt talat inte vad jag ska säga.

För hur många har inte redan märkt mig?

Klistrat fast en etikett med texten:

Handikappad,

Fet,

Eller jävligt svår poet som hoppas tjäna några poäng på att snacka om sina små bröst,

Sitt utseendekomplex

Eller sin muskelsjukdom.

Och du

Du säger att du vet precis hur jag är

Att allting jag gör redan är gjort

Eller inte värt att göras,

Och ibland tror jag dig.

Ibland är klister det starkaste jag vet

Och det förvrider ord, leenden och tystnad

Klistrar ihop dem till en bur av dreads

Som växer ner över mina ögon

När vi vattnar rötterna med klister

För jag är inte bättre än du och mina etiketter

Är lika dömande som dina

Men nej låt oss försöka igen

Hej jag heter…Eller jag menar jag är…

Eller….

Näe det här går inte.

Har du någon aning om hur mycket skit det ryms inuti ett par dreads?

Det är något som klättrar runt och det kliar,

Klibbar.

Kan någon raka av skiten?

För jag är så less på att du klistrar etiketter

Att vi alla gör det

Det är straight eller gay

Kille eller tjej

Normal eller CP.

Och det blir väl så mycket enklare om barnen bär färger som passar dem?

Du vet rosa eller blått?

Så man inte råkar säga fel.

Tvingas fråga, är du kille eller tjej?

Har du klitta eller en sån där hängande grej?

Så less på att det enda som löser allt är alkoholen

Den som får dig att glömma etiketten över munnen som hindrat dig från att fråga:

Vad fan det är för fel på dig egentligen?

Hur ska jag kunna förklara att inget är fel?

Att det är medfött och har gjort mig till den jag är

Och att ja jag knullar och tänker precis som andra människor

Och uppskattar din fråga
När jag bara önskar att du kunde ställa den i nyktert tillstånd utan att först bita dig i tungan.

Alltså jag undrar…. Du behöver absolut inte svara…. Jag undrar bara varför du sitter i rullstol… hoppas du inte tar illa upp!

Ibland är klister det starkaste jag vet

Och du tycker inte om material som inte går att märka

Kanske vore det lättare om jag bar en tröja med texten

”Invalid, men helt okej”

Men jag älskar att överbevisa dig

Lösa upp ditt klister, mitt klister och visa att

Vi är alla okej

Vare sig kön, läggning, eller funktionshinder.

Ibland vill jag bara ta fram rakapparaten

Trots att vi inte gillar material som inte går att limma ihop

Det skulle inte ta många minuter att raka av dreadsen

Öppna ögonen

Dra händerna över flinten och veta att

Du inte kan limma något som inte finns.

Så vi försöker igen

Hej jag heter Sanna

Och du kan slänga dina etiketter

Öppna ögonen och se

Att allt inte är vad det verkar.

För jag tror inte på en värld av innehållsförteckningar