Du kastade macka för att expandera
och förändra landskapet
Solnedgången var alldeles för uppenbar
Och det var som om det blev
någonting annat
när stenen skar genom vattnet
Förkastat

"För hon kom och dundrade
som åskan och lugnet
under samma tak
som en spikrak rygg
över krokiga leder
Hon hade härskat över ett
folktomt land
och hennes höga tal ekade över
din hand i hennes hand"

Vanan. Ledan. Rutinerna.
Du kräktes över alla sekunder av
dagar av år som tog dig tillbaka
Ur giftet i ditt blod föddes
ett maskineri
en fabrik av god moral
att producera etik
och att aldrig kliva åt sidan

- Stå ditt kast ditt förrädiska avskum
viskade du åt stenen som slog till ytan
Dumdumduridum dum
Skål för bröstet och spriten och giftet som skapats
för att återta kontroll
Bland älvor och troll är väl
kärleken omöjlig