se mig

i den jag är



och jag vet ej
varför
jag sitter här
och
skriver

varför
var
för

kanske i väntan
på
att en regndroppe skall falla
ned över mig


lyfta mig
här
i
från


och jag är
ledsen
därför att jag är ledsen
i medvetande av
att jag inte borde vara

ledsen





händerna
är tömda nu


ådrorna är rena
tecknen är bortsopade

askan är tömd
i den röda flodens sand



det svävar en kolibri
i mina ögons skogar

klangen är
månens silverskära




månskenspromenader
vita kiselstränder
går bra med
sandfärgade

nattbrisens mjuka
fläkt
av stjärnoaser


handens mjuka
finns ju vantar



näktergalens sånger

den älskades arm
över axlar

kanske ok går bra



solpromenader
klippors doftande hav

du kan halka omkull



mjuka fotspår i sand


sjunksand är lömsk

tuskaft
kypert


tysta kysser våra ögon varandra
i en ordlös smekning

jo
det är möjligt


det
är

endast en dröm


sakta
stiger hon
ut ur drömmolnen
in i klarhet

det
var på tiden

näktergalen
rör vid det
outtalade bröstet





ordtårar
väter det vikta arket

löser upp
kroppens hörn


dimman sveper mjuk
mellan stenhjärtan

rör vid stammarnas
livstecken


han vaknar
med nyponrosens
bladdofter


dimman stiger
arket det lösta blommar
i hennes händer
en kvinna är

till dig
bär dessa träd
knoppar

vattnet i skålen krusas
i det han tvagar sitt ansiktes
slutna

en gryningsdroppe
sjunker in i hans pannlob

kysser hans hjärta






strupsånger porlar i natten
bröstkällor vidöppna
andas i salarnas viadukter
susande
susande
skog
vingfolken bjuder serenader
till längtansögon
koltrast koltrastar väver stigar vilsnas





sorgen i min vinge
är de släppta fjädrarnas
oskrivna

sörj ej slokande vinge
det de oskrivna förs av vinden
till det öga vilket är dess hem





i floden
tvagar jag mig

kom vatten
av vatten

huden tager jag
av mig


eld
vackra eld

vakna

elden svarar

röken stiger

jag när ännu ett hopp
i det röken skingras

se
askan

älskade
se mig
i den jag är