Så lätt du seglar förbi, med ögonen riktade åt ett annat håll.

Allt det jag gjorde gjorde jag för dig.
Jag offrade mycket av min tid, för dig.
För jag trodde du gjorde allt för mig.

Men jag visade mig ha fel, såhär efter 17 långa år.
Hela mitt liv trodde jag på dig, levde för dig.
Men så en dag förändrades allt.

Du vände din blick och gick din egen väg.
Du lämnade allt det vi hade bakom dig.
Du tog en del av mig med dig när du försvann.

För så känns det just nu, den sorg jag känner.
Sorg för att jag håller på att missta en vän.

Utan att du själv vet om det.

Du fortsätter att segla iväg med tron,
om att jag ska finnas kvar där för dig.
Finnas vid din sida vart du än far.

Men en dag kommer allt vara över.

För jag orkar inte länge till.