är frågan stegen du lutat till väggen
till skorstenen klättras
viskan befriar väggar ur sothärd



jag ser dig värma dina händer
dina blå händer
kupade runt
elden

räckte armarna
ej helt runt
din kropp
i givande åkerbrasa

dragit har du
dragit det
gammelåldriga

gammelåldrande gistna
multnande
till cirkeln i
bergsöga

gnistan bad du till
ur himlars vida eldhav

en brasa brinner i en åkers nav

jag ser dig värma dina violetta händer
kupade runt elden
värmen är
inkommande

ur bröstficka lyfter du hjärtboken
bläddrar färdkostens maning

blad svarade
lossade du
bäddade
in i eld

flammor stiger
andas dansar
skönhet

ögonen dina stannar
vid
ett blad

stämman skälver
stammar

du följer raderna som vore raderna radband
skimrande bönepärlor

dig kan jag ej släppa

elden sjunker samman
är sothärd

ditt bröst
andningen
piper vemod

som vore de säckpiporna
ljudande med hedens sorgebål

stammarna sluter sig samman runt dig
havet sköljer dina händer
saltstänkta stränder

träden skänker
soldroppade skuggor
varsamt lösgör stammarna
detta
blad

skuggan av ett var
soldroppar doftar ditt hjärta

sothärden glöder åter
i det du släpper
detta blad

stiger elden in i levandeliv