Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du ger, jag tar

Du är här. Med mig. Men ändå inte. Någon annanstans. Där jag inte finns.

Jag ser att du vill skrika. Men du är tyst. Och jag säger ingenting.

Du rör vid mig. Som att du tröstar. Men det är du som gråter. När inte någon ser.

Och jag kan inte hjälpa. Jag har inget att ge. Jag räcker inte till. Och du vänder dig bort.

Jag vill sträcka mig ut efter dig. Säga: Kom hit igen! Stanna hos mig! Men jag gör inte det.

Du har gett allt du hade. Jag tog allt jag fick. Tills du blev tom. Och du inte hade något kvar. Tills det inte fanns något mer.




Fri vers av Sjörövarbabe
Läst 512 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2006-03-03 00:52



Bookmark and Share


  stronza
Den här hittade jag och den berörde mig mycket.
fint och känsligt skrivet
2007-09-01
  > Nästa text
< Föregående

Sjörövarbabe
Sjörövarbabe

Mina favoriter
Åkallan
Spetälskarinna