En berättelse om en sjuk mans hopplös förälskelse...
Spetälskarinna
En gång för länge sedan hände något olustigt
En man vars hjärta brann hade nyligen brustit
Hans stora kärlek hade nobbat honom handen
Han blev ensam - tvingad att spruta sperman i sanden
Omvärlden förstod henne - hon var alltför fager
För vår stackars lilla friare - en äcklig och mager
Simpel tjuv som antagligen saknade en skruv
Hade suttit och planerat för att göra hämnden ljuv:
Hur jag än vände och vred på hämndens mall
Blev slutsatsen - Jag bara vill få henne på fall
Men jag såg inget sätt att genomföra kärlekskuppen
Jag var just redo att ge upp men….
En dag spreds ett rykte genom byn
Om att hon trillat av pinn och hennes ande nåt skyn
Jag gick direkt till byns enda begravningsentreprenör
Tänkte höra mig för vad dom gör med hennes kropp när hon
Dör i dessa tider av kris
Tider av mörker med pest som plågoris
Blir hon ännu ett sträck på listan vid stadens torg
Dem Svarta döden har gripit var av alla går i sorg
Med damm i sitt schatull - Varav vår stad tycks gå omkull
Vår kyrkogård är överfull - Dom bränner lik för luktens skull
...Å nej! min sköna
På bara ben ska jag be - på bara ben ska jag böna
Att inte dig det hända skall
Du behöver annan slags värme nu när kroppen din är kall
(Pling plong) "Godafton hoppas att jag inte stör!"
Vi prata och han berättade: "Hon har begravts utanför
Byns gränser på en mycket fin plätt"
Jaha...Visa hur fan jag tar mig dit då din sprätt!
"Och vem är du?" öhhh...Hon var min blivande maka
”Jag beklagar sorg...” Jaja.. Bara rita mig en karta!
Jag gnugga mina händer - Dregla - Gnissla med mina tänder
Det verkar äntligen som att lyckan vänder
Det slog mig plötsligt när han satt där och skissa
Hur min kärlek till henne börjat blomma sen hon vissna
Spetälskarinna
Dom har gömt dig i jorden för att du ska försvinna
Gravskändning min enda chans att hinna
Få veta om din kärlek går att återvinna
Jag buga - tacka och gick hem och packa
Låt se...En kaffesäck - en spade och en hacka
Sen var det dags att klä upp sig inför mötet
Exalterad - lätt frustrerad fantiserade jag om skötet
Uppslukad av längtan till ömhet och närhet
Brutal Smälek - Nekrofil kärlek
Klädde jag upp mig med klass och stil
höghatt - käpp och frack klär en brunstig nekrofil.
Jag höll låg profil när jag smög fram till min häst
Tog jag en stor klunk sprit och stoppa flaskan åter i min väst
Jag rättade till hatten och begav mig ut i natten
För att hitta den nergrävda skatten
Jag rusa fram på grus och damm med häst och droska
Till hovarnas klapper och mullrande åska
Träden hängde som i en hotfull allé
Och dimman låg så tätt att det knappt gick att se
Just som jag började bli otålig och trött på att rida
Öppnade sig landskapet på vänster sida
Jag var framme vid ingången till mitt mål
Jag tog tillfället i akt och höjde flaskan för en skål
Jag gick ut och börja leta på vingliga ben
Strax därefter fann jag hennes ödsliga gravsten
.....Må du vila i frid
Synd att det är nekrofilistisk skördetid
Jag grävde - hävde och hackade - Så att svetten lackade
Tills jag slutligen hörde hur spaden knackade
mot trä...Hehehehehe...och sen
vrirade jag ett snöre runt kistan och halade upp den
När jag bröt upp locket kom en unken odör
Nästan som härsket smör och gjorde mig knäsvag och mör
Kärleken passerade revy - Lukten fick mig att spy
...Åh vilken vy!
Spetälskarinna
Dom har gömt dig i jorden för att du ska försvinna
Gravskändning min enda chans att hinna
Få veta om din kärlek går att återvinna
Där låg hon - Min kärlek så oförstörd och ren
Hennes kropp var förgängen men ansiktet sken
Hennes kind var vackert frostbiten av köld
På hennes släta hals satt en uppriven pestböld
Ögon insjukna som ljuva små grottor
Min fallos gled runt dem och gjorde små åttor
Hennes sladdriga hud låg utsmetad i kistan
Och hennes matsmältningskanal var som ett tilltrasslat nystan
Jag böjde mig ner för att kyssa min sköna
När hon plötsligt började gurgla och stöna
Du lever jag visste det! Vad försöker du säga?
Jag kysste henne åter och innan jag hann väja
Kom svart kräk som spraya och sköljde min strupe
Och jag kände pestbakterier kravla ner i djupet
Jag hade råkat trycka på en becksvart cysta
Som gjorde att kadavret började rycka och krysta
I panik råka jag putta så hennes ben gled isär
Åhhh...Vad vacker hon är när hon ligger sådär!
Vi närma oss varandra - Det kändes lite fel
När jag gick rakt på sak och hoppa över förspel
Minnesbilder föddes i min hjärna
knipskarpare och mer plågsamma än jag förtjäna
kvalfulla skrän av äcklande åtrå
fick mig att slita och slå - Riva och flå
Tills jag med ett flåsande läte
Kom i hennes innanmäte
Sedan låg vi där nakna tillsammans en stund
Och myste med varandra under månens rund
Det kändes som mitt huvud hade överhettat
Av hennes multna sköte som nu var mustigt mättat
Jag stod på huk över hennes uppsprättade buk
Skar av hennes skalp och gjorde till en svalkande peruk
Sedan slicka jag henne ren - Det började sticka i mina ben
Från det giftiga ämnet som alstrats vid förruttnelsen
(smask.. svälj) Jag torkade mig om munnen
Min gamla kärlek var återvunnen
Det var dags att stoppa ner henne i säcken
Men mina sladdriga ben ville ge upp på fläcken
Jag snubbla över locket och rakt i hennes famn
Och tillsammans gled vi ner i graven under hennes namn
Locket trilla efter och slog mig så att jag svimma
Och resten av den natten är en dimma
Jag vaknade i mörkret av att jord slog mot våran kista
Jag skrek panikslaget - banka och rista
Klöste kistans väggar - Men allting var lönlöst
Innan jag hann blinka var graven överöst
Nu börjar luften börjar sina - Jag har liggsår och skav
Jag ber kan inte någon skända vår grav
Spetälskarinna
Vi är gömda i jorden och ska nu försvinna
Gravskändning är vår enda chans att hinna
Få veta om vår kärlek går att återvinna