Vad fan ska man göra när ingenting längre känns sant
När älska är att förstöra och allt annat känns irrelevant
När inte ens barnskratten läker, när glädje är skäl till förhör
När hoten och glåporden vräker och alla förhoppningar dör
Och det som man älskat inte finns kvar
Och allting som brukade ge bara tar...

Hur fan ska man leva när drömmar förvandlats till damm
När tankarna är så pass skeva att lycka förknippas med skam
När glömma är allt man göra för allt annat redan är gjort
Men förflutet är allt man kan höra och tillit känns alldeles för stort
Och alla funderingarna bara far
Och det är så långt bort att förstå vad man har...

Men man vill kunna leva ihop och dö med leende läppar
Trots utslitna själar, trasiga kroppar och maskätna käppar
Vill man kunna leva ihop långt ner i en grop
Är det redan försent?
Vågar man svara på det?
Klarar man det?
Och hålla samvetet rent?
När allting rasar…